När det gäller planetforskning, speciellt härifrån jorden, är man oftast begränsad. Eller snarare, alltid. Det finns (mer…)
Annars går det bra med projektet. Vi vet inte riktigt om våra samarbetspartners vill fortsätta med projektet nästa år eller lägga det på is under en period. I denna branschen är pengar väldigt viktigt och enligt min handledare så betalar ESA hellre pengar för att skicka upp en satellit än att eknomiskt stödja sådana här projekt. Det låter ju logiskt. Jag och mina arbetskamrater får förhoppningsvis ett svar snart och jag hoppas på det bästa. Då finns det en möjlighet att jag får stanna i ett par månader till, men bara om våra samarbetspartners vill ge oss pengar. Det är bara att vänta och sen hoppas på bra nyheter.
{"video":"http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=FWgNwK2CgFc","width":"560","height":"315"}
Nu ska jag fortsätta om mitt projekt om Jupiters måne Io. Jag läser en kurs där en av uppgifterna är att komma med en idé om ett instrument som ska vara ombord en satellit och som ska utforska en av Jupiters största månar. Jag valde då Io eftersom att den påminner lite om jorden och hur den var då den formades till planeten vi känner till just nu. 🙂